Dagens forskning, morgondagens vård för ätstörningar
Som en av världens största specialistkliniker vill Stockholms centrum för ätstörningar utveckla och förbättra ätstörningsvården.
Om oss
På Stockholms centrum för ätstörningar arbetar vi för att öka kunskapen om ätstörningar och att förbättra vården för patienterna. Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs nära den kliniska verksamheten och i samarbete med andra forskargrupper.
Våra fokusområden
• Bakomliggande faktorer – varför får vissa personer ätstörningar och vilka återfaller i ätstörning?
• Utveckla ätstörningsvården och säkerställa att behandlingar är evidensbaserade
• Underlätta kontakt med vården – digital utveckling
• Kompensatoriska beteenden och fysisk aktivitet
• Öka livskvaliteten för personer med ätstörningar
Pågående forskningsprojekt på kliniken
Internetbaserad KBT för ätstörningar - Utveckling, implementering och utvärdering i en klinisk miljö
I projektet har det ingått att utveckla och utvärdera en internetbehandling för vuxna patienter hetsätningsproblematik (bulimia nervosa, hetsätningsstörning och relaterade tillstånd). Behandlingen är baserad på den evidensbaserade behandlingsmetoden Enhanced Cognitive Therapy (CBT-E). Behandlingen är implementerad på Stockholms centrum för ätstörningar och erbjuds idag via enheten Digital vård. En pilotstudie har genomförts och ytterligare en ytterligare en studie planeras. Huvudansvarig forskare är Elisabeth Welch, leg psykolog, leg psykoterapeut, docent på Stockholms centrum för ätstörningar och Karolinska institutet.
Vetenskapliga artiklar
Patient experiences of internet-based enhanced cognitive behavior therapy for eating disorders
The CompuLsive Exercise Activity TheraPy (LEAP)
I studien utvärderas effekterna av LEAP, ett KBT-program specifikt utvecklat för att hjälpa patienter hitta ett mer balanserat och sunt sätt att förhålla sig till träning. Personer som vill delta, randomiseras till sedvanlig behandling eller sedvanlig behandling med LEAP som ges i grupp utöver ordinarie behandling. Huvudansvarig forskare är Emma Forsén, leg psykolog, forskare och projektledare vid Centre for Eating Disorders Innovation, Karolinska Institutet
Vetenskapliga artiklar
Generering av patientspecifika nervceller via hudbiopsier från patienter med anorexia nervosa
Studien syftar till att på ett molekylärt plan förstå de mekanismer i hjärnan som underbygger självsvälten vid anorexia nervosa. Genom att lära oss mer om dessa mekanismer har vi förhoppning om att kunna ta fram läkemedel som hjälper till att bryta självsvälten och bidra till tillfrisknande. Huvudansvarig forskare är Ida Nilsson, docent i Neurovetenskap och forskare vid Centrum för Molekylär Medicin, Karolinska Institutet.
Självvald inläggning
Självvald inläggning innebär att patienter, genom en överenskommelse med sin öppenvårdsmottagning och heldygnsvårdsavdelning, har möjlighet att själva bedöma när de är i behov av heldygnsvård. Den utvärdering som pågår om vårdmodellen syftar till att undersöka effekter av självvald inläggning gällande vårdkonsumtion och upplevelse av symtom, livskvalitet och autonomi, bland individer med tillgång till självvald inläggning.
Vetenskapliga artiklar
Oral rehabilitering av patienter med ätstörningar
Forskning har etablerat ett samband mellan ätstörningar och dålig tandhälsa men riktlinjer för tandvård under och efter sjukdomstiden saknas. Tandvården står därför ofta villrådig i mötet med denna patientgrupp och det kan leda till att patienterna inte får någon tandvård under sjukdomstiden. För patienter med långvarig ätstörning kan följden bli att ett mycket omfattande tandvårdsbehov uppstår, vilket medför ett stort lidande och stora kostnader för både patienter och samhället.
Målsättningen med den här studien är därför att öka kunskapen om patienter med ätstörningar inom tandvården, samt presentera ett vårdprogram för dessa patienter. Studien genomförs i samarbete med Stockholm centrum för ätstörningar och Eastmaninstitutet Folktandvården Stockholm AB. Huvudansvarig forskare är Göran Dahllöf, professor på Karolinska Institutet och tandbehandlingen utförs av Ulrica Gidlund, specialist i oral protetik, på Eastmaninstitutet i Stockholm.
Vad innebär ett deltagande i studien?
Vetenskapliga artiklar
Emotionsregleringsbehandling för självskadebeteende (ERGT- Emotion Regulation Group Therapy)
Vi vill i denna studie undersöka patienters erfarenheter av ett tillägg av en emotionsregleringsbehandling som ges i grupp om 16 veckor, cirka 2,5 timmar per tillfälle och som syftar till att minska självskada och andra destruktiva beteenden genom att öka förmågan till att förstå, tolerera och hantera känslor. Studien sker i öppenvård.
Det som är nytt med den här behandlingen är att den fokuserar särskilt på känslor och hur vi hanterar våra känslor. Innehållet i behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och modern forskning om emotioner och har visat sig effektiv i tidigare studier.
Huvudansvarig forskare är Hanna Sahlin, Med dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi. Behandlare på SCÄ är Alexandra Boalt, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i psykologisk behandling, och Susanne Werner, leg. psykolog.
Vetenskapliga artiklar
BEAT- Integrerad behandling vid hetsätning och alkoholproblem
Projektet syftar till att utveckla och utvärdera en digital, integrerad behandling för personer med både hetsätning och alkoholproblem. Inom ramen för projektet har patienter intervjuats för att undersöka deras upplevelser av sambandet mellan dessa två problemområden. Den digitala behandlingen BEAT (Binge Eating and Alcohol Treatment) har utvecklats i samarbete mellan forskare, kliniker och slutanvändare och prövas för närvarande i ett pilotprojekt vid SCÄ.
Projektledare är Stina Ingesson Hammarberg, legitimerad psykolog, medicine doktor och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Region Stockholm, i samarbete med Karolinska Institutet. I projektet medverkar även Magdalena Jansson, legitimerad psykolog och specialist i psykologisk behandling.
Digital innovation för att förlänga effekten av ätstörningsbehandling
Innovationsfonden har beviljat medel för utveckling av DigiBooster, en intervention som syftar till att förlänga effekten av ätstörningsbehandling och minska risken för återfall. Programmet har tagits fram i nära samverkan mellan kliniker, forskare och patienter vid Stockholms centrum för ätstörningar, samt med patienter, närstående och patientorganisation.
DigiBooster vänder sig till personer över 16 år som har erfarenhet av ätstörning och som har förbättrats efter behandling. Programmet är nu färdigutvecklat och implementerat vid Stockholms centrum för ätstörningar. Inom projektet pågår för närvarande en studie där deltagares erfarenheter av att genomgå programmet utvärderas. Nästa steg är att undersöka programmets genomförbarhet och preliminära effekter.
Huvudansvarig forskare är Thomas Parling. I projektgruppen ingår också Anne-Charlotte Wiberg, leg kurator, leg psykoterapeut och doktorand, Magdalena Jansson, leg psykolog, leg psykoterapeut, Lisa Tervalampi Olsson, leg psykolog och Elisabeth Welch leg psykolog, leg psykoterapeut, docent.
Innovativa lösningar för en verklighetsanpassad och evidensbaserad ätstörningsbehandling
För att skapa goda förutsättningar för en sammanhållen, flexibel och kvalitetssäkrad behandling har ett digitalt program utvecklats. Programmet innehåller psykoedukation och interventioner som ingår i den evidensbaserade behandlingsmetoden Enhanced Cognitive Therapy (CBT-E).
Behandlingen ges i blandat format format, där patienten arbetar självständigt med programmets innehåll och varvar fysiska möten med sin behandlare med kontakt via programmets meddelandefunktion.
Programmet är implementerat och har använts vid Stockholms centrum för ätstörningar. För närvarande utvärderas programmets användbarhet genom intervjuer med personal och patienter. Resultaten kommer att användas för att vidareutveckla och uppdatera programmet.
Projektledare är Magdalena Jansson, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. I prjektgruppen ingår även Anne-Charlotte Wiberg, leg kurator, leg psykoterapeut och doktorand, Senja Lejlic, leg psykolog och Mitra Bashang, PTP-psykolog.
Ny studie om internetbaserad behandling vid ARFID
Vi startar just nu upp ett forskningsprojekt för att förbättra den digitala vården vid ARFID (undvikande/restriktiv ätstörning). I projektets första steg intervjuar vi vårdnadshavare och barn/ungdom om deras upplevelser av den internetbaserade behandlingen. Denna information ligger sedan till grund för en förbättrad version av programmet, som vi kommer att utvärdera i en klinisk studie med fokus på patienternas symptom och behandlingsutfall.
Projektledare är Thomas Parling, PhD, forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Region Stockholm, i samarbete med Karolinska Institutet. I projektet medverkar även professor Ata Ghaderi, docent Elisabeth Welch, båda vid Karolinska Institutet, Marianne Bonnert, PhD vid Centrum för psykiatriforskning, samt Anne-Charlotte Wiberg och Agnes von Schreeb vid Stockholms centrum för ätstörningar.
Utvärdering av Nationell Högspecialiserad Vård (NHV) för svårbehandlade ätstörningar
NHV erbjuds när regional vård riktad mot ätstörningen av olika skäl inte har gett önskad effekt trots upprepade försök och intensiva insatser som dagvård och heldygnsvård. NHV innebär att en noggrann kartläggning och bedömning görs av vilka problemområden som försvårar behandlingen samt vilka önskemål och behov som bör beaktas i vårdplaneringen. NHV innebär vanligtvis inneliggande vård under cirka 12–16 veckor, men vårdplaneringen kan även utformas på andra sätt och omfatta behandling i öppenvård om det finns skäl för detta och om det medicinska tillståndet tillåter det. Ett multiprofessionellt team arbetar med NHV och behandlingen innebär ett intensivt samarbete med patienten själv samt med personer och vårdaktörer som är viktiga i patientens vård, ibland även med anhöriga och inom ramen för kommunala insatser. Det är vanligt att samsjuklighet spelar en central roll och att det ibland är aktuellt med ett anpassat terapeutiskt upplägg där olika behandlingsmetoder kombineras. Alla NHV-patienter följs upp under 12 månader efter avslutad vård för att säkerställa att återgången till hemkliniken fungerar på ett bra sätt.
Vården kommer att utvärderas under de kommande två åren med hjälp av journaldata, självskattningar och kvalitativa intervjuer med patienter och, om möjligt, även med anhöriga. Huvudansvarig forskare är Martina Wolf-Arehult, leg. psykolog, PhD och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Region Stockholm och Karolinska Institutet.
Anpassning och utvärdering av Specialist Supportive Clinical Management (SSCM) för barn och unga
SSCM är en ny behandling för restriktiv ätstörning och anorexi som, till skillnad från andra behandlingar, bygger på två delar: en första del som fokuserar på den kliniska behandlingen av ätstörningsproblematiken (“Clinical Management”) och en andra stödjande del (“Specialist Supportive”) där patienten själv bestämmer fokus.
Även om kognitiv beteendeterapi för ätstörning (KBT-E) rekommenderas för vuxna och familjebaserad terapi (FBT) har mest forskningsstöd för barn, finns ibland ett behov av att erbjuda alternativa behandlingsmetoder, exempelvis för patienter som önskar en annan behandling eller när sedvanliga behandlingar inte haft tillräcklig effekt. SSCM för barn och unga kommer att utvärderas inom ramen för en pilotstudie. Behandlingen bedöms vara ett alternativ för barn som har behov av en mer flexibel behandlingsform med starkt fokus på terapeutisk allians samt delaktighet i behandlingsplanering och när KBT-E eller FBT inte har gett önskad effekt. Behandlingen kommer att utvärderas med hjälp av journaldata, självskattningar och kvalitativa intervjuer med patienter, anhöriga och behandlare. Huvudansvarig forskare är Martina Wolf-Arehult, leg. psykolog, PhD och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Region Stockholm och Karolinska Institutet.
Undersökning av samband mellan psykisk ohälsa och ensamhet i psykiatrin
I en studie som genomfördes med stöd av Innovationsfonden har en kartläggning gjorts av sambandet mellan ensamhet och psykisk ohälsa hos patienter i psykiatrin i Region Stockholm, där undersöktes specifikt också betydelsen av social situation och socialt stöd, levnadsvanor, rigiditet och känsloreglering. Datainsamlingen omfattade både självskattningsformulär och kvalitativa intervjuer. Tolkning av resultat pågår och flera publikationer är klara. Huvudansvarig forskare är Martina Wolf-Arehult, leg psykolog, PhD och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Region Stockholm och Karolinska Institutet.